Vägen dit
Igårkväll reste jag tillbaka från Luxemburg där jag sprang 89km de senaste sju dagarna. Nu är det dag 145 på min runstreak och det går stadigt bra framåt. Jag har med mig Malmö Gerillalöpare flaggan och då väljer jag att kör dit. Annars ville jag ha cyklat dit med ett bättre tanke på miljön. Jag skjutsar mina polare Karan och Mayank från Malmö stadsbiblioteket till Bunkeflostrand där loppet skulle äga rum.
Malmö Gerillalöpare
Några tiotals meter ställer vi upp gerillaflaggan i några minuter. Sedan samlas gänget vid flaggan för ett gruppfoto, en kvart innan startgrupp 1 sätter igång. Jag och Mattias hade tänkt lika (clue – gerillatröjan). Alla snackar om allt, ”long time no see”, osäkerhet i kroppen, efter en förkylning, PB-försök osv. Själv är jag lite trött och mitt mål är min nuvarande PB (46:08 – 4:36 tempo) och jag vet att jag är långt ifrån att uppnå det idag men ett försök är ett försök.


Senare träffar jag den starkaste Suzan och den glade Emilia som missade gerillagruppfoton. ”ching ching” var det löst helt enkelt. Suzan ska köra Frontyard i Lund 19/11.


Fem minuter till starten
Jag rusar till toaletten (tack vare pissoir) innan jag smyger på frontlinjen och skakar på axlarna med elitlöparen. Jag står där och väntar på nedräkningen. Till höger ser jag Mehdi sparkar benen knähögt – ett tu tre. Till höger sänker en annan sina händer som för att samla och bära en bred osynlig skål med vatten. Hur kom jag hit?!

Tretvåettkör
Det finns en anledning till att elitlöparna är först på startlinjen. Det känns som att jag frös på startlinjen innan jag insåg att loppet har startat. Jag börjar springa och försöker komma ikapp löparna men hur snabb startgrupp 1 är! Cirka 500 meter senare kollar jag klockan och tempot är 3:46 och det har jag aldrig sett förrut. Jag tänker på det långa spelet och låter elitlöparna försvinna i vinden. Det är en mil, inte ett intervallpass. Strax efter 3 km ser jag vätskestationen och jag tänker ”det här kommer att sakta ner mig”. Jag springer förbi.
#1:06
Fyra kilometer senare har jag sprungit stabilt på 4:05 tempo och det känns ganska bra. Kroppen klarar det. Klockan visar 16:12 på timern. ”Schysst! Det kommer bli PB på 5 km distans!” Jag krossar 5 km PB med 1 minut, 6 sekunder.
5km muren – You want to stop, Don’t!
Ett varv till, ”not again”! Det är första gången jag springer 2 varv för ett 10 km lopp – mentalt brutalt. Det är väldigt utmanande att springa förbi 5 km mållinjen som i sig är delad med 10 km. Kroppen vill ge efter men sinnet är starkare. Mycket självprat och stöd från publiken. Jag springer nästa varv lite långsammare och väldigt nöjd med första halvan. I ett stabilt 4:24-tempo på cirka 8 km känner jag att 10 km PB är att satsa på och jag säger ”NEJ” till vätskestationen.
#3:25 – i mål
Jag krossar 10 km PB med 3 minuter, 25 sekunder. Helt galet!



Övrigt
- Höstmilen bansträkning
- Jesper’s Ultra interval challenge 18/11
- Ultrasuz Frontyard i Lund 19/11