Dagen efter helgens löparfest på ÖST är jag lite försiktig med löpning. Två gånger jag blev skadad hände en vecka efter ett maratonlopp men i helgen var ingen maraton utan 60 km längs Sveriges vackraste ”område”.
Jag springer runstreak i flera år har jag tappat meningen med att vila 100% – min uppfattning är antingen det smartaste eller det dummaste – olika kropp olika sätt att hantera återhämtning. Vad [verkar] fungerar för mig måste inte fungera för en annan.
Idag var en kort runda, 14km i Västra Ingelstad, så valt att om det blev tungt för mig skulle jag springa även kortare. Det gäller längd av gatorna. För att jag har flera landvägar kvar i kommunen, mitt första ”go to” runda är att springa på de kvarstående landsvägar men det betyder att jag måste känner mig över 99% att jag kan det. Tänk om att jag springer en mil utåt och måste jag springa en mil tillbaka till starten/bilen. Kroppen måste ha minst 2 timmars reserv. Så! korta runda, i ett gatukoncentrerat område, är en bra lösning för dagen.
Det är en solig kväll efter jobbet men också väldig blåsigt när man springer ut från samhället. En bra ursäkt att ha en jacka på sig.
Täckning: Färglägg din värld lila
Beroendeframkallande 